Det är visst onsdag igen

Hej!

Jag har lite kul att kika på besöksstatistiken här på bloggen, för vi har ett STORT antal läsare i Ryssland av alla ställen. Vilka tusan hittar hit därifrån och förstår de ett skvatt av vad vi skriver? Vi har också MÅNGA svenska läsare, men ingen lämnar meddelanden eller uppmuntran till oss, för hittar man väl hit då kan man väl göra det, eller vad säger ni, morsan och Emsan?

I övrigt, morsan vad duktig du är som väljer frukt till fika och kul att du kommit i gång igen Emelie!

Jag hade en riktigt bakåtsträvande vecka, den som var och trodde att jag med det jag ätit hela helgen - mycket bröd - och måndagens pomesfrites lunch, så skulle jag ha gått upp mycket. Men tvärtom så hade jag gått ner mer nu än jag gjort de senaste två, - 0,7 kg stannade vågen på, så jag funderar, bröd kanske inte är så farligt ändå, det kanske är bra för förbränningen att få i sig de fibrerna.

Idag är det dags för löptträning igen och nu börjar jag krypa upp på långa springsträckor - är på 5 minuter nu och snart kommer det första 10 minuters passet. Jag tycker faktiskt fortfarande att det är riktigt jobbigt, jag orkar ännu inte så mycket som jag skulle vilja, springer inte alls så lätt som jag också skulle vilja, men jag hoppas att jag är på väg dit. Tröttheten är dock kvar, trodde den flytt sin kos igår, men idag är den här igen. Jag försöker att jobba extra långa dagar så jag ska kunna vara ledig nästa fredag när det är klämdag igen, så hoppas jag tar mig dit.

Sådant här får jag göra på jobbet, springa uppe vid takfoten på kyrkor där taket ska läggas om. Här var jag igår. Fasen vilket skoj jobb jag har!!! Och jag hade inte klarat av att springa här uppe utan att skaka om jag inte hade jobbat som guide i Falu Gruva! Det är otroligt vad man kan träna bort, saker som höjdrädsla och svindel till exempel.